TMNT!!!

Är man en kille född under 80-talet så var man galen i Teenage Mutant Ninja Turtles... Javisst, det kanske är lite väl generaliserande men jag tvivlar på det. Vi växte upp med Turtles, vi idealiserade dem, vi lade beslag på vår favorit och den som kom in senare fick vara Splinter. Ingen ville vara Splinter. 

Men om du bodde i Sverige och är född under 80-talet fick du säkert också bara vara med om de kommersialiserade produkterna som kom i alla möjliga former. Jag blev först bekant med dem genom Nintendo-spelet och sen TV-showen med en av de bästa vinjetterna jag hört. Men det är inte det vi ska tala om nu, vi ska tala om the origin of the Turtles. Två killar, Kevin Eastman och Peter Laird utvecklade och arbetade med den här idén i en källare. De levde på ett lån de hade tagit från den enes farbror. 

Jag har aldrig hört talas om några serietecknare som arbetade på det här sättet. De gjorde allt tillsammans: manus, teckningar, tusch, skuggningar, rubbet! De överlämnade sidorna till varandra och fortsatte där den andre hade slutat. Resultatet blev en fantastisk svartvit serie som är överväldigande enkel att datera från 80-talet. Sånt älskar jag! Det finns enligt mig en klar likhet mellan den här serien och The Crow. Charm!

I den samlingsvolym jag fick får vi läsa om hela historien bakom serien: hur serietecknarna tänkte, vad de ville, mycket mer än vad jag skulle kunna summera här. Det är en förstklassig volym att äga och alla som är intresserade av serier borde äga den. Här fick jag också veta hur sköldpaddorna kom till, hur Splinter kom till och hur idén till Schredder, April och Krang kom till. Och mycket mer. Det roliga är att det är en massa  historier som fungerar separat men väver in i varandra. Jag får ett flyt och flyt är vad jag värderar oerhört högt i en serie av den här sorten.

Är den lämpad för barn då? Ja, precis som TV-serien är den ganska blodlös för mutanter med dödliga vapen. Jag tror inte att den skulle inspirera till något allvarligt våld hos ett normalt barn. Jag måste också säga att det är en ganska Japansk idé för att vara Amerikansk. Till och med titeln Teenage Mutant Ninja Turtles känns ganska japansk.Det kom säkert upp i Peter Lairds och Kevin Eastmans kommentarer.

Det tog inte lång tid att läsa de här 300 sidorna. Det var ett rent nöje hela tiden och det säger jag som någon som påstår sig ha övergett sina nostalgiska känslor. Det är bara en riktigt bra action-serie med fart och fläkt från början till slut. Det är inte larger than life för att vara värd en tia men en välförtjänt nia. Läs!


Betyg: 9/10