Etiketter

2000-talet 2010-talet 60-talet 70-talet 80-talet 90-talet action Akira Alan Moore Albert Udezo album Alex Graham alkoholism Amerikansk Antonio Prohías Arne Anka Arthur Suydam Asterix & Obelix Bamse barnserie Batman Bill Watterson blodig Brittisk Bryan Talbot burlesk Cain & Abel Charles Burns Charlie Christiansen Coco Moodysson cyberpunk Daniel Clowes Dansk Dark Horse Dave McKean David B DC Death demoner Don Martin Dream droger dystopi Ernie familjedrama film filosofi framtid Frank Miller fransk Fred Basset Freddy Flugsvamp fuck Garth Ennis GITS Goseki Kojima grafisk novell grafisk roman Grant Morrison gudar Harvey Pekar Hayao Miyazaki hemlös Hergé Historia homosexualitet Hugo Pratt Humor hämnd incest IRL Japansk Jason Jeff Lemire Jeff Smith Joakim Pirinen Johan Wanloo John Constantine Jokern Juanjo Guarnido Jul Katsuhiro Otomo Kazuo Koike Kevin Eastman klyscha Korinthian krig kriminalitet kärlek Laban Larson Lew Stringer Linda Spåman Little Nemo London MAD maffia manga Marcus Ivarsson Marvel Masamune Shirow Max Cannon Michael Turner Mimar-Mange Mina serier mode moral musik mutanter mörker Neil Gaiman New York Nihei Noir Norsk Nyligen införskaffat ordlös Peter Madsen Peter Pan Peyo poliser politik psykos Pyton R3 rasism Raymond Briggs Red Meat Regis Loisel religion René Goscinny Robert Crumb robotar samhällskritik samuraier Sandman Serie-paraden seriestripp sex sexig Shaun Tan Sin City sjukdom självbiografi skräck slick art Superhjältar svensk Swamp Thing Taiyo Matsumoto talande djur Teddy Kristiansen TMNT. Peter Laird Todd Klein transvestiter tråkig Ulf Lundkvist underground ungdomar Valhall vampyrer Vertigo Viktoriansk våld vänskap Warren Ellis webserie weird Will Eisner Winsor McCay änglar övergrepp övernaturliga krafter

måndag 6 januari 2014

Tantalizing Stories - Up Yarz!

Var det Robert Crumb som kom på "I don't give a shit; here's a joke"-strukturen? Med detta menar jag serier som öppet och medvetet visar att de tar avsteg från alla oskrivna regler om kontinuitet eller andra samband och bara gör serier för att det är kul. Fritz the Cat gick från att vara superagent till college-student på ett sätt som gjorde oss tvungna att vänja oss fort för att kunna hinna med alla nya premisser och skämt.



Tanatazing Stories av Mark Martin och Jim Woodring är en sån typ av serie. Oftast brukar vi hitta denna form i seriesamlingar som Mad, Pyton, Serieparaden, Larson eller Don Martin. Skillnaden är att det i dessa seriesamlingar är många fler än två skapare.

Jag drogs till den här serien av omslaget. Jag vet, så ska man ju inte göra men så var det i alla fall det blev. En av volymerna var "nominerad" till et av de bästa omslagen någonsin. Jag måste erkänna att det hade en stark dragningskraft på mig. Serierna inuti var det annat med.



Vi hoppar från den ena serien till den andra. En konstig groda och en ren antar jag ställer till med en massa hyss och är ute på svindlande äventyr som titeln medger. Vi slussas vidare till en stum-serie om en annan hund eller katt som heter Frank. Sen kommer vi till en serie om två vänner och den ene vännens äckliga farmor. Helt plötsligt kommer det en urtrist serie om en bonde. Väldigt blandat, både i tecknarstil och humorvärde. 




Tantalizing Stories har ett jive-liknande språkbruk. Allt tycker jag har lite av en jazz-känsla över sig och jag tror att det faktiskt var vad skaparna själva ville. Blir också tydligt i en improvisationsstämning som råder över serien. Det lyckades i alla fall. Det är nästan som att jag känner mig en smula ballare när jag läser Tantalizing (yeh bebeh) så jag kan förstå att det fick det följe det fick. 




Den var egentligen menad för barn men det känns inte som en barnserie. Den var också nominerad två gånger till Harvey Awards; ett pris för serier. Förtjänat enligt mig... Även om jag inte kan säga att alla serier träffade rätt för mig. Men jag avstår från att sätta ett betyg den här gången. Gillar man inte det tio första sidorna så gillar man inte resten heller. 

Alla kan ödsla den minuten av sitt liv. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Translate

Leta i den här bloggen