Etiketter

2000-talet 2010-talet 60-talet 70-talet 80-talet 90-talet action Akira Alan Moore Albert Udezo album Alex Graham alkoholism Amerikansk Antonio Prohías Arne Anka Arthur Suydam Asterix & Obelix Bamse barnserie Batman Bill Watterson blodig Brittisk Bryan Talbot burlesk Cain & Abel Charles Burns Charlie Christiansen Coco Moodysson cyberpunk Daniel Clowes Dansk Dark Horse Dave McKean David B DC Death demoner Don Martin Dream droger dystopi Ernie familjedrama film filosofi framtid Frank Miller fransk Fred Basset Freddy Flugsvamp fuck Garth Ennis GITS Goseki Kojima grafisk novell grafisk roman Grant Morrison gudar Harvey Pekar Hayao Miyazaki hemlös Hergé Historia homosexualitet Hugo Pratt Humor hämnd incest IRL Japansk Jason Jeff Lemire Jeff Smith Joakim Pirinen Johan Wanloo John Constantine Jokern Juanjo Guarnido Jul Katsuhiro Otomo Kazuo Koike Kevin Eastman klyscha Korinthian krig kriminalitet kärlek Laban Larson Lew Stringer Linda Spåman Little Nemo London MAD maffia manga Marcus Ivarsson Marvel Masamune Shirow Max Cannon Michael Turner Mimar-Mange Mina serier mode moral musik mutanter mörker Neil Gaiman New York Nihei Noir Norsk Nyligen införskaffat ordlös Peter Madsen Peter Pan Peyo poliser politik psykos Pyton R3 rasism Raymond Briggs Red Meat Regis Loisel religion René Goscinny Robert Crumb robotar samhällskritik samuraier Sandman Serie-paraden seriestripp sex sexig Shaun Tan Sin City sjukdom självbiografi skräck slick art Superhjältar svensk Swamp Thing Taiyo Matsumoto talande djur Teddy Kristiansen TMNT. Peter Laird Todd Klein transvestiter tråkig Ulf Lundkvist underground ungdomar Valhall vampyrer Vertigo Viktoriansk våld vänskap Warren Ellis webserie weird Will Eisner Winsor McCay änglar övergrepp övernaturliga krafter

lördag 4 januari 2014

THE SANDMAN VI: Fables and Reflections

Då var det dags att gå igenom ännu en Sandman, och tyvärr följer den här delen den tredje och fjärde delen. Istället för att få ta del av en sammanhängande historia får vi läsa en massa småhistorier av skiftande kvalitet vad beträffar det grafiska. Den här gången känns det som ett klipp-och-klistra-projekt mer än någon gång förut. 



De individuella historierna är dock bättre när man jämför med den tredje delen i sagan. I denna sjätte volym Sandman: Fables and Reflections, så går vi igen bakåt i tiden: till romartiden, till mytologiska Grekland, till Victorianska England för att sen också återgå till nutiden och till en avgörande episod som kommer försegla Dreams öde. 




Att offra sin egen son är en dödssynd som kommer att ställa Dream inför ett ultimatum, men detta blir mer tydligt i en senare del. Ni kanske har hört talats om myten om mannen som förlorade sin hustru och kunde återfå henne från Hades klor om han inte vände sig om och såg på henne. Detta var Dreams stackars son Orpheus och själva offret får ni läsa om själva. Jag kommer nämligen inte ihåg varför han offrades. 





Vi återser även Cain och Abel med deras respektive konstiga hus. Här återberättas det hur Dream och Death kom till världen på ett mycket gulligt sätt. Det var nog min favorithistoria.

Jag tyckte inte om Fables and Reflections och med undantag av en serie så tyckte jag att den var fult och oinspirerad i sitt tecknande. Som om tecknarna befann sig i extrem tidsnöd. Faktum är att jag tror att Neil Gaiman befann sig i tidsnöd han med. Han var återigen tvungen att dra fram pärmen med kasserade noveller och signera dem Sandman.



Jag har säkert helt fel, men de är de intryck jag fick i alla fall. Jag får känslan att jag gjorde det här inlägget enbart för att jag är tvungen till det med tanke på att det faktiskt är en serie volymer som bildar hela Sandman-sagan. Men nu med facit i fickan så känns det likaväl så att jag läste den här delen eftersom att jag ville uppleva hela Sandman-sagan. Men tja... Som vanligt: döm själva...


Betyg: 4/10


PS. Jag blandade ihop delarna. Jag skulle egentligen ha recenserat del fem i sagan. A Game of You, men den få vänta tills nästa Sandman-inlägg. Jag var klar med hela inlägget innan jag insåg detta och nu orkar jag inte göra om det.

- Helgis

2 kommentarer:

  1. Den här delen läste jag mest för att komma vidare i serien. Det är synd att Morpheus blir som en bikaraktär i sin egen saga ibland.

    SvaraRadera

Translate

Leta i den här bloggen